homecoming

Imorgon åker bella tillbaka till münchen, en vecka senare bär det av för min del.
Känner mig halvklar med Sverige nu, men känns ändå bra att åka. Känner mig som vanligt ganska splittrad över det hela, men nu kommer det så lika bra att ställa in sig på det!

Nu är det alltså sista veckan i Schweden för min del, ska jobba fram till torsdag, sen till helgen firar vi saans födelsedag med.....BARBIE-PARTY, mohahah, it's perfect;) MEN skit svårt.. vad har barbie för kläder? eller ja, vad ska jag ha för kläder på mig om jag är barbie? ni börjar ju bli kassa på kommentarer nu, så ni kan la skicka in ett litet barbieförslag till moi;)

Antingen suger mitt spotify eller så suger min dator..piss också.. låter som det hackar, sjukt irriterande, men det mixar ju iofs inte som nellas dator gör, men ändå, det stör mig när jag "lyssnar på min favoritmusik", what to do?

NU: two and a half men!<3

//Becca

16 dagar

Jag insåg precis nu att jag bara har 16 dagar kvar i Sverige för den här gången, och jag vet inte riktigt när jag kommer tillbaka, som längst blir jag borta fram till jul, tidigast november. Känns konstigt det här, har gått så himla fort ändå. Eller visst, det känns ju som vanligt, efter några dagar här är münchen bara som ett minne från långt tillbaka och tvärtom. Så nu känns det som att münchen är sjukt längesen, och långt långt borta, men samtidigt känns det som att tiden här hemma har gått jätte jätte fort, så nu är jag väl någonstans mittemellan mentalt...

På tisdag får jag (förutom min första lön på några månader) min nya mobil!Den är lila, (inte rosa) men den är SÅ snygg, tror att den blir perfect med min rosa ipod;) mohahahha

nej vänner, imorgonbitti, eller ja, inatt ringer klockan 04.30, så det är nog dags att lägga sig nu.;)

//Becca

En dag...

...ska jag lägga mig i tid, och verkligen sova, en dag ska jag verkligen göra det! Sova så många timmar som man bör göra o.s.v. Jag meddelar er om jag lyckas...

Isabel har varit på Gekås idag, gissa vad hon köpte! en veckoplanerare! självklart liksom.. man blir ju inte ens förvånad:)

Jag saknar mitt münchen lite nu faktiskt, men känns lite konstigt nu när inte alla kommer tillbaka, känns ganska jobbigt, man har ju ändå levt ihop i ett år. Alla började på samma nivå och vi lärde känna staden ihop, och nu blir vi bara några kvar.
Men även det vänjer man väl sig vid, kroppen anpassar sig väldigt snabbt efter förändringar, stora som små, gäller bara att hänga med mentalt också, det är väl den svåra biten.

Gonattkramar

//Becca


Punkt

Okej, snacka om att bella gör reklam för coop.. CITY är dock jävlgt bra hörni, kom ihåg det, vi är ändå billigaste matkassen i sverige typ;) bara ett litet instick i er underbara vardag.

Jag gillar inte när andra förändras eller när något överhuvudtaget förändras, men värst av allt tycker jag nog ändå är, när jag själv inser att jag förändrats, det är väl en del av att bli vuxen och som en viss klok man i min omivning sa: det gör ont att växa.. och ja, det gör det säkert, men kan det inte bara knaka lite i lederna, det vet man ju hur man ska hantera, iaf när man är dansare;) Så jag har funderat lite och försökt komma på varför och hur jag tänker och ställer mig till olika saker. Jag har dock inte tänkt dela med mig av hela min teori här, men ni kan få några bubblor.
SÅ, vad jag alltså kommit fram till den senaste tiden är att:
-Det är alltid lika smärtsamt när man inser att man växt ifrån en nära vän,eller att man gått olika vägar och kanske inte riktigt är överens och förstående över varandras vägar och att det oftast inte repar sig...
-Jag hatar förändring, men kan inte stanna kvar i samma allt eftersom jag blir rastlös, blir helt enkelt aldrig nöjd.
-Allt dåligt för något gott med sig, dock i olika skepnader så att man själv inte förstår det förrän långt senare.
-Karma is the shit!

/Becca

Det är sent. Men inte för sent.

Denna veckans ShopExpress-fynd på Coop Forum var en miniräknare för ynka tio kronor. Vem köpte direkt? Mouhahahha.

Ps. Vi har även tvättmedel från Ariel typ. 34,90.

Tisdag

Borås är inte vad det brukar vara, eller så är det jag, jag vet inte, men jag kan liksom inte riktigt vänta till jag får åka härifrån igen. Visst är det sjukt kul att vara hemma hos vänner och familj, men mitt lilla Borås känns inte alls hemma längre...

Idag har varit en tung dag på många olika sätt, känner mig lite orkeslös för tillfället, tappat luften lite, men efter en sådan här dag kan det ju bara gå uppåt iallafall, det är skönt! Fikan med Mandy var välbehövlig och mysig, kommer sakna henne nu när hon drar till staterna!

Hela den här dagen har womanizer, med britney, såklart, spelats upp i mitt huvud. Om och om igen och jag måste ju säga att det har ju funnits mer passande tillfällen att gå runt o ha den låten i huvudet...

//Becca

RSS 2.0