Oktoberfest
Annars börjar det ordna sig lite för oss här i münchen, snart für vi vür lägenhet, dü slipper vi bo i vüra resväskor, ska bli skönt! skolan har börjat nu med, jätte roligt:) det är därför vi inte varit inne pü internet pü hela veckan, vi sover, äter, dansar och sover.;) Jag o bella träffas knappt, eftersom vi gür olika tider i skolan sü blir det det svürt att ses, vi gür om varann hela tiden! när hon gür pü morgonen sover jag, ibland möts vi pü cykelvägen till skolan, eller i skolan. När jag sedan kommer hem frün skolan pü kvällen, sü sover hon. Sü helgerna uppskattas nu ännu mer:)
jag har för övrigt slutat lipa varje kväll:P hahha, men isabel saknar fortfarande sin man, mycket:)
Idag är jag o lilli hundvakt üt bodils lilla pudel wilma. Sjukt söt liten vovve som vägrar vara ensam:)
Ikväll har vi balett, jazz,modernt och hip hop, än sü länge har jag inte riktigt lyckats fü in coolheten, men det kommer väl det med;)
Ta hand om er:) puss o kram becca
Hej
Vi sitter just nu pü ett internetcafe utan cafe. Snart ska vi till ett riktigt cafe. Vi är stammisar där (redan :P) och det är nytt och fräscht. Vi für nästan jämt nügot gratis. Igür var det croissanter med nügon jättegod noisset-fyllning och mandel pü. Rebecca kunde inte äta. Oartigt värre. Menmen :P De förstod när vi förklarade och skickade med tre bröd stället. Jag var nöjd. :)
Rebecca lipar jämt. Jag lipar bara vid lunch. Haha. Nej. Jag saknar min man. Väldigt mycket.
Det är fint väder och man kan oftast ha shorts och linne.
Puss ü kram
Bella
(Ps. De har konstiga tangentbord här och datorn är pü tyska.)
München
Ibland, eller rätt ofta, tänker jag på om vi gör rätt. Om vi gör rätt som bara tar vårt pick och pack och drar till Tyskarnas land. Känslorna är blandade, samtidigt som jag verkligen ser fram emot att få dansa på heltid, att få åka iväg och se lite mer än bara Borås känner jag att jag kanske bara vill stanna kvar här?
Jag vet själv med mig att jag framåt oktober-november kommer att krypa på väggarna, jag vet själv att jag innerst inne inte riktigt skulle nöja mig med det här.
Vårt senaste år har varit minst sagt hektiskt, vi har gått i två skolor, jobbat och samtidigt försökt hänga med så bra som möjligt i det sociala livet utanför alla måsten. Därför känner jag att det hade varit skönt att ta det lite lugnt ett tag framöver, jobba, bo hemma, träffa vänner och dansa cheerdans, ja, att bara få vara lite.
Jag vet liksom inte om jag är riktigt redo att lämna det här? vänner, familj och ja, alla som betyder något. Idag har Tyskland verkligen blivit verkligt, hela sommaren har jag tänkt att det är lugnt, vi har ju sommaren på oss. Nu är sommaren över..
Idag har jag flertal gånger fått klump i halsen och tårar i ögonen då jag sagt hejdå till bl a mormor och sven och någon som kommit att betyda mer än vad jag trodde.. Blev ett tungt hejdå när både jag och nella brast ut i gråt efter en stund med quality time på bäckängs härliga trappa.
På torsdag ska några av tjejerna följa med till flygplatsen och vinka av oss, jag vet inte om jag klarar av det riktigt.
Jag vet inte om jag klarar av att lämna alla, om inte bella hade varit med hade jag nog aldrig gjort det..
Det känns så konstigt, fel men ändå rätt, spännande men ändå jobbigt.. men just nu känns det mest sorgligt..
För att det ska kännas bättre har jag bestämt mig för att se det som att vi åker bort ett litet tag. 15 december är vi garanterat hemma på jullov och troligen beger vi oss hem över novemberlovet också.
Jag har vänner som både har planer och har flyttat till alla möjliga ställen i världen, om de klarar av det ska väl också jag..
//Becca
